Korvklubben

I morgondimman, högt bland Saarijärvis moar, där midvinternattens köld ter sig vara hård finns en källa, vid vars rand man kan finna sig. I det porlande vattnet vid denna källa formas en melankolisk hyllning till sammetsljuv styrka samt suktande smaker. I denna anda, skildrad av våra främsta skalder, präglas gastronomin i vårt gudförgätna land av rena smaker, inspirerade av den pura naturen. I en allt för tidigt glömd tid fanns det inte mycket i vårt prövade land. Det som fanns gav en djupare mening i tillvaron. Våra förfäder lät naturen och vår stolthet diktera matkulturen. Den mest avnjutna rätten i vårt land sjunger av lyrisk minimalism.

Sedan urminnes tider har den Kungliga Kulinariska KorvKlubben samlats för att lovsjunga det finaste vi har. Med sånger anpassade för dessa sublima tillfällen utmärker sig klubben till något av en kult, som blint dyrkar de gudomliga skapelserna av mat och dryck. Diskussionerna kring litterära mästerverk flödar och blir ett slags mantra som ekar dessa gångna tider. På bordet serveras blott en rätt allena. Korven, den mystiska och misstänkta matprodukten vars innehåll man aldrig riktigt kan känna, men inte vilken korv som helst. Den ädlaste av ädla. Gudarnas måltid. Vår nationalkorv, HK:s blåstämplade länkkorv, även känd som HK bleu. Denna avnjöts på det renaste vis: otillredd, utan tilltugg och nedsköljd med den ädlaste av drycker, Koskenkorva.

Korvklubben är en av Codex mer meriterade interna klubbar, som grundades i början av millenniet. Syftet var simpelt. Man ville sitta ner bland andra likasinnade Codexare och diskutera den brokigaste samling diskussionsämnen kring den ädlaste av matupplevelser: Kall HK-bleu. Korvklubben såg sin första glansperiod under 2000-talets första decennium men led nyligen av en paus på flera år, då ingen samlade sig på klubben för att njuta av korv och koskis.

Som återupplivare av klubben har vi försökt beakta alla gamla KKKK-traditioner som vi snubblar över men ännu är det mycket som tiden glömt bort. Likaså blommar klubbens verksamhet i takt med att gamla korvklubbsaktiva informerar oss om förglömd kutym. Detta är såklart mer än välkommet, då vi som sagt försökt återuppliva en gammal klubb istället för att skapa en ny.

Korvklubben är såtillvida speciell att ingen officiellt ansvarar för klubbens verksamhet. Vem som helst kan när som helst sammankalla korvklubben till möte i vilken form som helst. Det viktigaste är sällskapet.